Passande att den här kommer i början på veckan, tisdag idag. :)

Men jag kan ju börja från igår:

Måndag: Träffade Julia i stan, tog bara tre månader innan vi fick tummen ur och faktiskt träffades! Vi skulle hitta julklappar, men vi gick bara och kollade på grejer åt oss själva hehe. Men det grymt jävla nice att gå på stan med en tjej haha! Hoppas hon vill träffas mer. :)
Tisdag: Idag. Känns som att det blir en tvättdag idag. Vår tvättkorg svämmar över men jag tvättade ju förra veckan! Han får sluta träna och svettas ner sina kläder. Carina undrade om jag ville testa att göra en pepparkakscheesecake med choklad i till efterrätt idag, vi ska äta fisk. Den måste stå i kylskåpet fyra timmar innan den är klar så det skulle passa bra att göra den nu under dagen. Älskling kommer hem sent idag (innebandyträning= ÄNNU mer smutstvätt) så när han väl är hemma kommer jag antagligen klänga på honom som en liten apa. Och förhoppningsvis spela lite NHL11 (jag vet inte hur man startar hans playstation och jag vågar inte testa mig fram heller).
Onsdag: Åker jag kanske till Bäckebol och lämnar lite cvn. Där har de många stora affärer där det kan behövas folk. Hoppas hoppas!
Torsdag: Jag kan få jobba på karaoken ikväll, men det är inte säkert. Chefen skulle ringa någon gång i veckan så vi får se...
Fredag: Hoppas på att få göra något roligt, eller göra något överhuvudtaget! Kanske gå på Jul på Liseberg igen, nu när det har kommit mer snö.
Lördag: Idag jobbar Fredrik så jag tror jag och Carina kommer åka och göra något. Om inte Julia känner för att träffas igen?? Kommer knappt få träffa honom idag då han antagligen jobbar till fyra-fem och jag börjar jobba (i think) klockan nio och måste åka vid åtta. Det är lite tråkigt.
Söndag: Jag har för mig att det var planerat en massa idag, men jag kommer inte ihåg vad! Det får tiden utvisa.

Min vecka, trååååkig.

Jag drömde sjukt mycket inatt. Jag kände mig trött när jag vaknade, liksom utmattad. Helt insane.

Det började med att jag drömde att jag skulle flyga till Indien med min familj. När planet skulle landa, skulle det landa på vattnet i den där smutsiga floden de har som går igenom huvudstaden, eller om den går genom hela landet, jag vet inte. Gula floden heter den va? Så helt plötsligt öppnade de en lucka i golvet och när jag tittade ner i luckan såg jag först vattnet, sen såg jag pappa som satt i en liten gummibåt med handtag och ett snöre som satt fast i planet. Pappa flög alltså efter planet i gummibåten. När vi var nära vattnet så landade pappa först och då sträckte han ner handen i vattnet men jag sa åt honom att sitta stilla i båten så att han inte tippade, så han höll sig fast i handtagen. När planet hade landat och stod stilla stod våran taxi i vattnet bredvid planet. Det var en elefant med en stor korg på ryggen, där vi skulle sitta. Vi hoppade på elefanten och den vadade in till kanten och hem till hotellet vi skulle bo på. Dagen efter skulle vi ut på sightseeing på elefantryggen, men det ville inte jag så jag hoppade av.

och hoppade in i en ny dröm. Där drömde jag att jag och Fredrik var ute och gick en sommardag i ett villaområde. Då kommer två kvinnor (min pappas kompis tvillingdöttrar) och frågar om vi vill följa med dem och campa. Vi sa visst och följde med dem hem. Där stod de med husvagn och allting klart. men ingen bil. Så vi skulle dra husvagnen själva till campingen, för de tyckte att det var lättare att parkera utan bil (?). Så vi började dra husvagnen och när vi hade kommit ut ur villaområdet skulle vi svänga vänster och sen höger direkt, och där låg campingen. Jag kände igen campingen och insåg att jag var i Rättvik! Haha. När vi hade parkerat så vart jag och Fredrik hungriga och vi hade sett ett Burger king utanför ett badställe så vi skulle gå dit. Vid Burger king träffade vi på Johanna, Madde, Carro och Emma och de skulle till badet. Vi sa att vi skulle bara äta lite och sen möta upp dem inne på badet. När vi skulle äta fanns det bara tre vegetariska rätter kvar och jag blev jätteledsen för jag ville verkligen ha en hamburgare med kött! Så jag började nästan grina och Fredrik började skälla på dem i kassan för att de hade gjort mig ledsen.

Så kom jag vidare till nästa dröm. Emma och jag var ute och gick i skogen mellan Granloholm och Granlo, då en man dök upp bakom oss. Han såg jättekonstig ut. Han hade på sig en svart kostym och massa olika guldsmycken. Han hade långt rött hår där halva håret var permanentat och nedre halvan rakt och läskiga gröna ögon. Emma sa att han stirrade på oss och att vi borde gå fortare. Så vi ökade takten och det gjorde han med. Då skrek Emma: SPRING! Så vi började tokspringa, och han följde efter. Jag tog av mig mitt halsband för jag tyckte det saktade ner mig, men jag höll det kvar i handen. Han började flaxa med armarna och ville ha mitt halsband. Då blev jag förbannad och sprang ännu fortare. Vi sprang hur långt som helst, det tog aldrig slut och vi blev aldrig trötta. När vi kommit ut ur skogen hoppade vi in i en buss och tänkte att vi blev av med han. Men han stod några personer bakom oss så vi hoppade ur bussen och var på samma badställe som fanns i min förra dröm. Där utanför stod det några poliser och vi sprang emot dem och skrek att mannen bakom oss jagade oss och vägrade lämna oss ifred. Då skrek polisen: Ner allihop!! Så alla duckade och Emma och jag hoppade snabbt in bakom en bil för att ta skydd. Riktigt smidigt och snyggt som på film. Där bakom satt Fredrik och åt på en hamburgare (han fick den till slut då) och var glad att vi lyckades komma undan mannen. Poliserna började skjuta hejvilt mot mannen, som också hade något vapen så han sköt tillbaka.

Sen hamnade jag i ännu en dröm. Jag och Fredrik var tillbaka på Mallorca och jag skulle ut och handla något, så han gick hem till hotellet och jag sa att jag skulle komma så fort som möjligt. Jag började gå runt i stan och upptäckte att jag var inte alls på Mallorca, utan i Salamanca. Så såg jag mig själv i ett fönster och upptäckte att jag hade trosor och glasögon på mig. Endast. Inget mer. Det kändes bara lite pinsamt, för det var ju faktiskt varmt ute. Så jag gick runt där i bara trosor och glasögon, det var bara några stycken som kommenterade det. Sen mötte jag en tjej som bara pratade spanska och som försökte kasta upp en enorm basketboll på en lägenhetsbalkong, antagligen hennes. Men hon missade och den studsade ner på mig. Jag slängde tillbaka den till henne och sa att hon skulle vara försiktig. Då kastade hon den på mig och ville leka, så jag skrek till henne att hon måste vara försiktig för jag hade på mig mina glasögon, de kunde gå sönder! Så hon la ner bollen och sa åt mig att följa med henne. Följde efter henne och efter en bit började det regna ner jättestora ballonger, verkligen gigantiska, från himlen! Och jag som är rädd för ballonger försökte komma undan dom så gott det gick, alla runt omkring mig smällde dem och jag var jätterädd. Den här tjejen drog in mig i en gammal stängd butik och sa åt mig att börja städa, detsamma gjorde hon. Så vi städade och när jag kollade ut genom fönstret stod det en neger där och såg alldeles vansinnig ut, han var jättearg! Jag sa det till tjejen och hon klättrade upp på en bokhylla och la sig i utrymmet mellan taket och bokhyllan och sa åt mig att gömma mig för negern. Jag satte mig i ett kylskåp i personalrummet. Mannen kom in och hittade mig och skällde på mig för vi fick inte vara där, ägaren till butiken var död och han hade dött i butiken, men ingen hade hittat honom än. Han sa något om att butiksägarens ande skulle sätta sig i min kropp om jag stannade här. Jag sa att jag bara städade här för det var så dammigt, men mannen slängde ut mig.

Sen, äntligen, vaknade jag! Och jag lovar, jag har inte hittat på det här och jag har inte drömt så här mycket på länge. Så här bra fantasi har inte jag.

har jag inte så jättemycket grejer, för den är liten. Hade jag haft en större (som jag är på jakt efter) skulle jag nog ha ganska mycket mer i den, som jag känner att jag behöver.

I min handväska finns alltid plånboken, mobilen och nycklarna. The end.
För närvarande ligger det två läppglans där i, i två olika fack så att jag slipper leta, en lypsyl, bindor, en gammal inköpslista, massa kvitton och jag tror det ligger 400 kr löst där någonstans också.

No more!

Jag tänkte att nu är det ju faktiskt dagen efter igår, så då kan jag ju skriva nästa punkt också, annars glömmer jag det imorgon!

Jag har bara ett syskon, lillebror Timothy. Han är fjorton och han älskar allt med hjul. Det är ganska stor åldersskillnad på oss, så vi har aldrig riktigt varit väldigt nära varandra. Han har även lite andra problem som gör att han är ännu yngre i hjärnan. Vi har alltid varit äkta syskon som bråkar och sen skyller på varandra när föräldrarna lägger sig i. fast det har blivit bättre måste jag säga, vi båda har ju blivit äldre, men det händer att vi fortfarande ryker ihop.
Jag är hans stora förebild, det har jag märkt. Han tar efter hur jag pratar, hur jag beter mig, och jag har skämtat om att han kommer börja använda mina kläder inom en snar framtid. Det är bara jag som tycker att det är kul, han finner det inte ett dugg roligt. Han blir ganska förbannad när jag säger så haha.
I alla fall, den här ungen är irriterande ibland, men han har sina stunder då han är sjukt gullig.
Vi har ett starkt band och om jag har hört att någon har varit taskig med honom på skolan eller någon annanstans blir jag alldeles skogstokig.
Om någon får vara elak mot min bror så är det jag! Ingen annan, den som provar får stryk.


Så jag älskar min lilla bror, kommer alltid att göra, men vi kommer också alltid gå varandra på nerverna.

Tekniskt sett så är det 5e december nu, alltså imorgon, har precis kommit hem från jobbet och klockan är två på natten. Men jag skriver fortfarande som att det är igår, 4e december. Förvirrande? haha.

När jag vaknade tog jag på mig morgonrocken för jag var för lat för att ta på mig mer än ett plagg. Sen fick jag klä på mig lite finare kläder för jag skulle jobba på Dressmann, så det blev svarta jeans, grå kofta och mina bruna boots.
Väl hemma igen hoppade jag i min blå munkjacka, mjukisbyxor och tjocksockar.
Senare på kvällen blev det dags för dusch och göra sig iordning för andra jobbet, karaokevärdinna. Det blev lite avslappnat och kanske de kläder som jag trivs bäst i nu;
nya blåa jeansleggings, AC/DC-tshirt, och min väst-munk-tröja? och såklart converse på fötterna, de som ursprungligen var vita. Svår att beskriva, men fasen vad fin jag kände mig! Som käre pojkvännen sa:
Du passar i det där, du ser lite smårockig ut, men med lite mode i det!
Ibland är han ju för snäll. :)

De sistnämnade kläderna sitter jag fortfarande i, utom conversen då. Ska snart gå och lägga mig.

I'm alone
Yeah, I don't know if I can face the night
I'm in tears and the cryin' that I do is for you
I want your love - Let's break the walls between us
Don't make it tough - I'll put away my pride
Enough's enough I've suffered and I've seen the light


CHORUS:
Baby
You're my angel
Come and save me tonight
You're my angel
Come and make it all right


Don't know what I'm gonna do
About this feeling inside
Yes it's true - Loneliness took me for a ride
Without your love - I'm nothing but a begger
Without your love - a dog without a bone
What can I do I'm sleeping in this bed alone


CHORUS


Come and save me tonight


You're the reason I live
You're the reason I die
You're the reason I give
When I break down and cry
Don't need no reason why


Baby, Baby


CHORUS


You're my angel
Come and save me tonight
you're my angel
Come and take me allright
Come and save me tonight, Come and save me tonight, Come and save me tonight,
Come and save me tonight, Come and save me tonight


Även om Steven Tylers röst är jobbig så gör de bra låtar! Den här ska jag försöka peta in på lördag när jag ansvarar på karaoken, då ska det sjungas!

Jag blev döpt i katolska kyrkan, men konfirmerad i svenska kyrkan. Jag visste inte att det skulle vara ett problem att jag var döpt i katolska kyrkan ända tills prästen på konfirmationen fick reda på det och sa att jag var tvungen att fixa det. Kommer inte riktigt ihåg vad jag gjorde, men jag skrev på några papper, mamma och pappa också och sen kunde jag konfirmera mig som alla andra. Konfirmationstiden var en rolig tid och efter det var jag ung konfirmandledare i två år, men jag är inte speciellt insatt i kyrkan. Det är egentligen bara gemenskapen jag tycker om där, för egentligen tror jag inte på Gud. Jag tror på en högre makt, visst, men inte på Gud och skapelseberättelsen och allt det. Då är Darwins teori vad som gäller för mig.
Jag tror nog på ödet, om jag ska fastställa vad jag tror på. Alla har en plats på jorden och ett speciellt mål i livet, men vägen dit kan man påverka själv. Låter det konstigt? Ja kanske, men alla har ett val.

Den här punkten var ju svår! Jag vet inte vad mer jag ska säga...

Jag vet inte om det här kan betraktas som ett ögonblick eller en hel historia, men jag känner att på något vis passar det in under den här rubriken.

Något jag brukar tänka på mycket är när jag först började prata och lära känna Fredrik och veckan då vi träffades för första gången. Det är något som jag inte vill glömma, hur lång tid det än har gått från den perioden i mitt liv. Jag fick hans msn av Cilia, en kompisj i Skövde.
Vi började prata via msn ca en månad innan vi faktiskt träffades, och det var då som vi började lära känna varandra riktigt. Jag tyckte bara att det var en sjyst kille i början som det var roligt och intressant att chatta med. Efter bara några dagar upptäckte jag att det blev svårare och svårare att gå ifrån datorn när han också fanns vid msn. Vi pratade varje dag och när jag berättade att jag skulle till Skövde för att hälsa på Cilia sa han att han funderade på att åka dit, men fortfarande var tveksam. Det gjorde mig alldeles varm inombords när han sa att han också skulle åka dit för att få träffa mig. Jag tänkte att det är något speciellt med den här killen. Under den här månaden pratade vi varje dag och jag längtade till den dagen jag skulle åka till Skövde.

Den 25e juli tog mamma och jag bussen till Stockholm, varifrån jag fortsatte till Skövde med tåg och hon stannade i Stockholm över dagen för några grejer hon skulle göra. På tåget på väg till Skövde satt jag som på nålar, jag sprang på toa stup i kvarten för att se hur sminket låg och om kläderna var skrynkliga haha. Jag störde mig på en liten tjej som satt mittemot mig med hörlurar i öronen och sjöng för sig själv, för jag hade glömt mina egna hörlurar så jag kunde inte distrahera mig med något. Efter tre långa timmar var jag framme i Skövde och Cilia mötte mig på tågstationen, jag var så glad men fortfarande nervös för jag visste att nu var Fredrik i samma stad som mig! Cilia förstod varför jag var så nervös, såklart, så hon berättade att Fredrik var med en kompis (hennes kille) Ricky och att vi skulle träffa dem när vi kom hem till henne. Jag tyckte inte att hennes pappa körde tillräckligt fort. När vi kom hem parkerade jag väskan i hennes rum, hon hörde av sig till Ricky och sa att vi var på väg och Ricky sa att de skulle möta upp oss. Jag började skaka av nervositet, Cilia skrattade och försökte lugna mig, men jag började vandra runt i rummet i stället. Då sa hon att vi skulle gå innan jag började riva tapeterna av hennes väggar. Jag tyckte det lät som en bra idé.

Det var gångavstånd mellan Rickys och Cilias hus så vi började gå, det var en grå och duggig dag. Det hade regnat så det var pölar överallt och Cilia puttade mig mot en pöl så mina fötter blev alldeles blöta. Vi hade bara gått i ett par minuter när hon pekade framför sig, på två personer som kom gåendes emot oss och sa: Där är de! Vi började jogga emot dem och jag såg att de gjorde samma sak. När vi kom närmare och jag såg honom på riktigt första gången tog det andan ur mig, bokstavligt. Jag kunde inte andas. Han var så snygg. Och lång! Även med säckiga kläder på sig såg jag att det döljde sig en jäkla kropp därunder. Jag dog. Cilia skrattade åt mig.
De sista metrarna saktade han ner, men det gjorde inte jag, så jag praktiskt taget slängde mig i hans armar och råkade i hastigheten spotta ut mitt tuggummi på hans tröja.

Han skrattade men släppte inte taget om mig. Det har han fortfarande inte gjort efter snart tre och ett halvt år. ♥

Jag kan inte katalogisera någon till den speciella kategorin måste jag säga. Däremot har jag några väldigt nära vänner som jag kan berätta allt för och som jag alltid har roligt med, som jag känner mig trygg med.

Johanna, Emma, Madde och Carro. ♥

Johanna träffade jag redan i kyrkis, vi var inte gamla, kanske.. tre år? Så hon är den vän som jag utan tvekan har haft längst. Vi har alltid vart vännner men jag tycker det har funnits perioder då vi gled ifrån varandra, och sen hittade tillbaka till varandra. Jag har alltid kunnat vända mig till henne och vetat att nu kommer jag få de tips och den hjälpen jag behöver. Hon vet allt! Hon ger mig nästan alltid ett nytt perspektiv på saker och ting och det är guld värt. När hon åkte till USA och var borta ett år var jag såklart ledsen, men jag visste samtidigt att vi inte skulle tappa kontakten, och tänkte, ett år är ju inte så långt. På vissa sätt var det visst långt, på andra inte, kanske just för att vi uppdaterade varandra ganska bra om vad som hände i våra liv. Efter hennes år i USA har vi blivit ännu närmare, och det känns alldeles underbart.

Emma, Madde och Carro träffade jag i gymnasiet och det är under den här tiden som pappa säger att man hittar de vänner man kommer ha livet ut. Och det tror jag att jag har gjort i dessa tre.

Emma lärde jag inte känna riktigt förrän vi hade gått i samma klass ett tag, men när vi väl lärde känna varandra sa det klick nästan haha! Jag vet inte riktigt men det riktiga Breakthrough var nog när hon en gång sov över hos mig och vi nte kunde vara tysta tillräckligt länge för att faktiskt sova. Hon älskar skor lika mycket som jag och det märks. Vi kan smsa varandra när vi har köpt nya kläder eller ett par nya skor och då ska pris, färg, butik de köptes i och typ av skor eller plagg stå!
Inte bara "Jag köpte nya skor idag"
Nej nej, det ska stå "Jag köpte de nya röda pumpsen på Scorett 299, de var prissänkta en hundring!" (ett exempel bara)
När man kommer under skalet på den här tjejen har man hittat en äkta pärla, en sån man håller fast vid. Och som man brukar säga, i de lugnaste vatten...

Madde åh Madde. Vad ska man säga? Humor, musik och dans kan jag sammanfatta henne med. Och total galenskap. Tjejen har inga gränser, åt något håll. Hon är som mig känslomässigt. Hon känner, mycket, vilken känsla det än är. Så när vi träffas kan det bli extremt känsligt haha! Henne har jag också vänt mig till många gånger för att få tröst och råd. Säger de rätta orden. Tyvärr har jag inte kunnat hjälpa henne lika mycket som hon har hjälpt mig, för hon är duktig på att hålla allt inom sig. Skärpning puppunge, du vet att du kan prata med mig. :)
Våra goaste stunder på sista tiden har defintivt varit våra True blood-möten! Jag åkte oftast hem till henne varje onsdag runt halv tio på kvällen för att se på True blood tillsammans. Säsongsavslutningarna var aldrig roliga. Vi köpte glass och åt, skrattade, grät, suckade åt den älskade serien. Vi hade till och med ett True blood-marathon när hon fick första säsongen på dvd. Ingen av oss orkade igenom tolv avsnitt på raken när alla är en timme långa haha! Tror vi somnade efter sjunde eller åttonde avsnittet...
True blood har fortsatt att hålla oss samman. Inte så länge sen skickade hon ett USB via posten så jag kunde ge henne säsong tre haha!

Carro. Trots att vi inte har känt varandra länge känns det som om hon alltid har funnits i mitt liv. Jag har så mycket att berätta om Carro och hennes påhitt, men jag ska försöka göra mitt bästa för att korta ner det. Från första början har jag skrattat med och åt henne. Mycket. Vi började umgås i spanskan och efter det har hon alltid varit med. Vi har haft för oss en massa grejer på lektionerna, vi köpte pepparkakor till en svenskalektion för vi var sugna, och det vi gjorde mest: vi smsade varandra under bordet när vi satt två stolar ifrån varandra, för långt för att skriva på papper med andra ord. Och vi hade gratis sms. Det är helt otroligt att lärarna inte tog av oss telefonerna, men det bevisar ju hur diskreta vi var med smsandet! Vi var också duktiga på att rita och klottra ner baksidorna av papper vi fick från lektionerna. Det var sjukt kul att gå igenom dessa papper när jag skulle flytta och vissa kunde jag bara inte slänga!
En annan grej som jag tycker har fört oss närmare varandra var Spanien resan.Vi fick bo tillsammans hos en ascool kvinna. Det var helt underbart att hon, liksom jag, älskar mat och allt som går att äta! Speciellt choklad. Så vi gick ut på onyttig-mat-jakt en dag och hittade ett supermercado inne i stan. Där plockade vi på oss alla möjliga kakor, chips, nutella, jordgubbar och vatten (man ska vara nyttig!) tills vi kände oss nöjda. På väg hem hittade vi ett annat litet ställe där de sålde jättesöta små munkar, det var vi ju också såklart tvungna att köpa! Så gick vi hem, och hällde ut våra inköp över hela golvet mellan oss och bara åt. Helt underbart. Detta var en kväll då vi tänkte plugga lite svenska läxor kan jag tillägga.

Det var om mina vänner, och jag känner att det blev ett långt inlägg men det behövdes. :)


vi i rättvik :)


våran picknick i spanien!

Detta glömde jag igår, Johanna har blivit lite som min personliga påminnare haha! Så jag skriver om min dag igår :)

Min dag var tråkig. När man bara sitter hemma så uppehåller jag mig med tv och hushållssysslor. Vilket jag gjorde idag. Åt frukost när jag vaknade och satte mig sedan framför tvn. Satt där och kollade på Tyra Banks Show, Top model-repris. Sen behövde jag en paus och hämtade upp alla kläder jag har tvättat och började vika dem, framför tvn. Fortsatte med att kolla på Förhäxad och unga mödrar. Då ringde mannen och undrade om jag kunde packa hans träningsväska, vilket jag gjorde.
Han kom hem, tog väskan, vände, och jag satte mig och läste lite i Breaking dawn, gick ner och hjälpte till att duka för middagen. Vi åt middag när fredrik kom hem och då fick jag veta att alla ska iväg på julbord/after work på fredagen, utom jag, så det hjälpte ju inte precis att ljusa upp dagen. Kul, rub it in my face att jag inte har ett jobb eller liv här.
Efter middagen tog vi med oss pepparkakor, lussebullar, saft, julmust och mannens lilla Grouse black (whiskey och cola färdigblandat) upp och kollade på Avatar i blu-ray. Det var coolt.
Hans Grouse black smakade apa förresten.

Svår fråga men ändå inte tycker jag.
Kärlek är kärlek helt enkelt. Den kommer i så många olika former. I mitt fall är det kärlek till familjen, kärlek till vänner, kärlek till husdjur, kärlek till musiken och så klart, kärlek till pojkvännen. De är de dominerande kärleksformer som finns i mitt liv.
Jag kan gott säga att jag älskar att känna kärlek! Både att älska och att bli älskad.
Att känna att man kan lita på någon så fullständigt och göra sig så sårbar som det innebär att älska någon och veta att den kärleken är besvarad är en underbar känsla.
Ibland har jag bara stannat upp och funderat på hur man kan känna så mycket kärlek utan att explodera? För det är det jag gör, jag känner så mycket kärlek, just i detta nu för min pojkvän, att det är helt otroligt att jag inte sprängs i atomer.

Det är viktigt för mig att vårda kärleken, jag vill visa på ett eller annat sätt att kärleken finns där, i presenter, i närhet.
Små saker som visar att just den personen är för viktig för mig för att få försvinna ur mitt liv.

-ALL YOU NEED IS LOVE ♥

Till frukost åt jag gröt faktiskt.
Sen somnade vi om en timme och när vi vaknade åt vi pyttipanna till lunch för han skulle iväg och spela handboll och innebandy. Tyvärr blev det ändrade planer så vi satt och spelade NHL11 på playstationet i stället för handbollen. Men vi fick lunch i alla fall!
Till middag blev det en jäävla god kasslergratäng.
På kvällen till en film blev det ett glas julmust och lite chips.

SLUT!
(detta var då igår)

Jag vet att jag har glömt att skriva nästa punkt på listan igår, men innan jag börjar med det ska jag visa Madde vad jag hade för klänning förra helgen :)


Det var den bästa bilden jag hade på klänningen och då fick rasmus följa med på köpet :P

Mina föräldrar. Mamma och pappa. Viktigast i mitt liv.
Under hela min uppväxt har jag alltid vänt mig till pappa om det har varit något speciellt. Han har varit min klippa, om jag har haft nåt problem har jag alltid gått till honom om jag har varit glad har jag vänt mig till honom, det är alltid han som jag sitter och berättar allt för. Han har varit min lärare, han har hjälpt mig med läxor i den mån kan han, han har berättat om historiska händelser, geografi, roliga historier och han har lärt mig att hålla fast vid lyckliga minnen och aldrig glömma vem man är eller vilka som är viktiga i sitt liv och inte ta dem för givet. Tyvärr är det just det jag har en tendens att göra ibland, ta de viktigaste personerna i mitt liv för givet och hade inte pappa påmint mig så hade jag fortsatt med det. Jag kan faktiskt inte med ord beskriva hur viktig pappa är för mig och när jag flyttade kändes det som att jag rev sönder både mitt och hans hjärta, för det har alltid varit vi som hållit ihop. Nu kan jag nästan inte skriva mer om pappa utan att börja gråta så jag går över till mamma.

Jag och min mamma har inte haft så bra kontakt med varandra. Hon har alltid varit väldigt praktiskt lagd och pratar inte mycket känslor. Jag är precis tvärtom, så det har aldrig blivit att vi har kunnat lära känna varandra in på djupet som pappa och jag. Det var inte ofta vi kunde hålla sams när vi väl började prata med varandra. När jag hade bestämt mig för att flytta blev hon en annan person. Vi började prata mer och mer med varandra och vi har kommit närmare varandra. Samtidigt som hon har blivit mer känslosam så har jag blivit mer praktisk. När jag flyttade kom jag helt plötsligt ihåg många småsaker som hon kunde säga till mig om hur man sköter ett hushåll, lagar mat osv. sånt som jag inte tänkte på medans jag bodde hemma. Allt sånt kom tillbaka till mig och jag upptäckte att även om jag inte tänkte på det då, hade det fastnat i mitt minne. Första gången jag ringde henne för att få ett recept till en maträtt jag saknade hemifrån var helomvändningen. Efter det har vi kunnat sitta i telefon i timmar och prata om allt möjligt, inte bara recept!

Jag älskar mina föräldrar och det är något jag aldrig har sagt till dem tillräckligt. ♥

Haha ja...
Min första kärlek höll i sig länge, hela tre år. Det var i högstadiet, en kille som jag har gått i skola med sedan lågstadiet, kanske till och med förskolan. Han bodde inte långt från mig och vi gick samma väg hem varje dag.
När jag väl känner något så känner jag det starkt, väldigt starkt och det är väl därför som jag inte kunde släppa den här killen.
Han var med de killarna som gjorde mest väsen av sig i skolan, men han gjorde inte mycket väsen av sig själv utan höll sig i bakgrunden av deras jävelskap som retade gallfeber på lärarna. Han var lite rockig av sig och hade alltid på sig bandtröjor.
Jag kom ihåg att varje gång han gick förbi i korridoren viskade vännerna till mig att han var på väg så jag kunde titta haha! Så himla.. jag vet inte.. flickigt eller nåt!
I nian när balen var önskade jag så starkt att han skulle fråga om jag ville gå på balen med honom, men det hände ju såklart inte.
Det kändes som att jag skulle explodera av alla känslor jag hade.
En snöig dag efter skolan bestämde jag mig för att berätta hur jag kände, även om det inte fanns en chans i helvete att han skulle besvara dem, men jag behövde berätta.
Så en kompis väntade med mig på att han skulle sluta, så skulle jag gå fram till honom och spilla ut mina känslor. Till slut slutade han och vi såg honom närma sig platsen vi stod.
Han närmade sig, han var där och han försvann.
Och jag stod som fastsvetsad på platsen där jag stod.

är den bästa TV-kanalen för tillfället. Där visar de alla gamla barnprogram som man kommer ihåg sen man var liten! I alla fall jag, som satt klistrad vid den då aktuella kanalen: Cartoon Network. Mamma sa alltid att jag skulle få fyrkantiga ögon om jag kollade för mycket på TV. Det fick jag inte alls det! Gasögon dock, men jag vet inte om det är relaterat.

Just nu tittar på jag familjen Jetson och sen kommer Top Cat. Jag kommer sitta fast här idag!

När jag skaffar en ny dator ska jag ladda ner Spotify till den.
Har ni sett datorn jag vill ha?
Klart ni inte har, jag hittade den på Mediamarkt igår.



Den blå var inte så fin på riktigt, den var ljusblå.
Jag vill helst ha en röd. :)

Jag har svårt att berätta om mig själv. Antingen blir det två korta meningar där jag sammanfattar allt eller så blir det en roman. Jag kan ju försöka få ihop något mittimellan.

Jag heter Cassandra och har haft cirka 700 olika smeknamn i mitt liv. De vanligaste är Käs, Cassie, Cassa, mongo, puppsi eller kinesflicka, det är inte ofta jag blir tilltalad med mitt riktiga namn.
Jag är född sent på året så jag är fortfarande 19 år och ska fylla 20 om mindre än en månad.
Min mamma är från Filippinerna, så jag är halvfilippinska.
I augusti lämnade jag min stad, min familj, min katt, min släkt och mina vänner och flyttade ner till Göteborg för att hitta jobb.Och för att slippa distansen mellan mig och min kille sedan tre år tillbaka. Något var tvunget att göras, antingen fortsätta med distans och i ärlighetens namn, det funkar inte i all evighet, så jag tog steget att flytta. Hittills har det gått bra, i alla fall på förhållande-fronten, mindre bra på jobb-fronten, för mig! Det är han som drar in pengar och jag går hemma och leker hemmafru, inte roligt.

Jag är en blyg tjej, som jobbar med att få bort blygheten och det funkar ganska bra. Jag har ganska lätt att slänga ur mig sarkastiska kommentarer så vissa kan nog ha lite svårt att trivas i mitt sällskap, men de som gör det bevisar att de har samma komiska läggning som mig och då kan det gå vilt till!
Jag älskar att sjunga och jag spelar gitarr, ingen stjärna på det, men tillräckligt för att man ska veta vad för låt jag plinkar på.

uhm... jag antar att det där har sammanfattat ganska bra vem jag är. :)

Jag har haft den överlägset bästa helgen på väldigt länge!
Det började egentligen i fredags då jag fick provjobba på en restaurang med karaoke, de sökte en karaokevärdinna och jag sökte tjänsten. Kom dit på intervju och fick provjobba två timmar senare. Det var alldeles otroligt jävla roligt, inte ett jobb, bara ett nöje. Kom hem klockan två på natten.

Lördag:
Vaknade åtta och hade då fått typ 3 timmar sömn, men det gick inte att sova för älskade pojkvän fyllde 20 och jag var bara några timmar ifrån att träffa mina älskade vänner! Upp åtta, frukost på sängen till fredrik med tillhörande presenter. Redan där kände jag på mig att detta skulle bli en bra dag, vi gav honom ett playstation 3 och från min familj fick han en klocka. Han var sjukt glad haha! Senare åkte vi och hämtade johanna, christian och emma. Vad fredrik inte hade en aning om var att jag och rasmus hade planerat hans födelsedag i hemlighet i en vecka innan ungefär, och alla visste om vad vi skull göra, utom fredrik. han var lite pissed där på förmiddagen för han trodde inte att vi kulle göra annat än sitta och titta på tv hela dagen när han fyllde år. Men planerna var att rasmus skulle komma till oss och fira fredrik vid fyra, äta middag, dricka öl och så.. Efter en stund kom tobbe dit med sin bil och ville att de skulle ut och sladda med den, så killarna åkte ut och lekte med bilen och så fort dörren slog igen efter dem sprang vi tjejer till varsin spegel för att fixa oss. Nästa steg var att åka och bowla och träffa tre kompisar till på bowlingen. Så tobbe, rasmus, fredrik och christian åkte till bowlingen innan och carina skjutsade in oss tjejer senare. När vi väl kom fram till bowlingen sken min pojkvän, bokstavligt talat. Han såg så sjukt lycklig ut och attackerade mig med pussar! Jag ville bara explodera av lycka och var så jävla stolt att allt hade gått så smidigt! Var övertygad om att han skulle misstänka nåt och att nån/några skulle råka försäga sig, just för att vi var så många som visste om allt bakom hans rygg! Men alla var helt tysta om det och det gick så jävla bra! Efter bowlingen gick vi ut på krogen, jag fick äntligen gå på sticky fingers, har hört så mycket om stället men aldrig vart där själv. Det var kul, tre våningar!! Sjukt lyckad kväll. Synd bara att kameran dog halvvägs in på kvällen, SUCK. TUr att emma hade sin kamera med sig :)

Söndag:
Idag blev det släktkalas så mina vänner fick träffa hans släkt också! Efter att vi suttit där och ätit lite med dom så åkte vi på Jul på Liseberg. En julmarknad på Liseberg. Det var jättefint, med massa ljus och julgrejer. Synd att det var så sjukt kallt bara.

På måndagen åkte de hem och nu de senaste dagarna har jag gjort i stort sett ingenting...

Nu har jag uppdaterat lite och jag har så mycket PMS så jag blir galen! Blir sur för minsta lilla och sen får jag dåligt samvete för att jag blir sur och ser att fredrik måste gå på tå runt mig för att inte göra mig mer irriterad och då blir jag ju irriterad för att han inte kan beté sig som vanligt runt mig. gaah ond cirkel! Jävla skit.