Jag låg vaken inatt och kunde inte sova, obviously. Råkade då titta ut genom fönstret och vad såg jag om inte stora vita snöflingor som föll mot backen. Det var helt vitt utanför mitt fönster, och det hjälpte mig knappast att sova. När jag vaknade imorse ville jag helst inte titta ut genom fönstret, men när jag väl gjorde det hoppades jag på att asfalten skulle vara grå och gräsmattan vara... Ja, kanske inte grön, men INTE VIT SOM DEN FAKTISKT VAR NÄR JAG TITTADE. Åh, vad ledsen jag blir.. Men jag har i alla fall snygga vinterskor, HAHA det är allt som räknas i min värld.

Så ja, första snön har fallit och den slutar inte falla. Det är snöblandat regn och har varit det ett tag nu, det verkar inte vilja sluta. :/ Well well, det är så när man "bor bland isbjörnar" som Mattias så fint uttryckte sig. Dumhuvud.

Trots snön fick jag ett fint uppvaknande av pappa då han kom in och berättade att jag kan åka till Göteborg (OCH ha kvar skorna, om mamma får låna dom ibland!!!), och han betalar resan! Det sista tyckte jag var onödigt faktiskt, så jag tänker insistera på att åtminstone betala halva biljetten! Så nu väntar jag bara på mammas kort så jag kan boka biljetten :) Meddelande även Carina (eftersom det nu verkar vara omöjligt att få livstecken från mannen) och hon såg fram emot att träffa mig igen!

Snart ska jag in till stan för att langa pengar till Sofie :)

Peace out